Domstolsförhöret

Uppklädda och fina i väntan på domstolen!

Det låter allvarligt men det är mest en formell sak. De vill träffa oss "in person" och kolla in vem vi är och att det verkar stämma mot vad det står i våra utredningar. Helt okej deal tycker vi!

Vi skulle träffas 10.40 på SWS kontor, en lagom tid när man ska ta sig till andra sidan stan. Så vi slog följe med ett av de svenska paren som bor på samma hotell som oss. Väl på kontoret mötte vi upp familj nummer tre som också hade samma domstolstid som oss. Sedan åkte vi allihop tillsammans med två av SWS medarbetare i deras minibuss till domstolen. Där fick vi sedan instruktioner om att där var ett par familjer redan hos domaren varav den sista av dem var inne just då. Så vi fick sätta oss ner i korridoren och vänta. Vi trodde att det skulle bli samma långa väntan som förra gången vi gjorde det men efter bara en kort stund så var det vår tur. Vi var först ut av de tre svenska familjerna.

Väntan före...

När vi kom in i domstolssalen så kändes den mycket mindre och inte så läskig som jag minns det från förra gången, det var visserligen inte exakt samma sal men jag tror att det var på samma våning och i samma korridor så de är säkert lika stora allihop. 

Det var en manlig domare, som var ny när det gällde de här ärendena, han log hela tiden och såg väldigt snäll ut. Först ställde han en fråga om hur vi upplevde att vår första träff med vår blivande dotter hade varit. Sen ställde han en fråga direkt till mig som mamma hur jag upplevde att det hade varit att bli mamma till Viggo. Sen började helt plötsligt Viggo att gråta, hejdlöst! Varken jag eller Måns förstod vad som hade hänt men kom fram till att det var nog inget direkt som hade hänt utan han tyckte att det var så läskigt och kände sig rädd. När jag frågade honom varför han var ledsen när han hade lugnat sig så sa han att han tyckte att det var läskigt. Stackars liten! Vi har ju så gott det går  försökt förbereda honom på det hela men det är verkligen inte lätt med ett så litet barn. Han har säkert känt vår nervositet och har själv haft anspänningar pga allt nytt och annorlunda så det är inte så konstigt att han kände så. Efter han hade lugnat sig sa domaren att han kunde se att vi redan var bra föräldrar till Viggo så vi fick inte fler frågor. I stället avslutade han med att säga att han önskade att vi var lyckliga nu när vi till slut fick vår familj efter allt jobbigt vi gått igenom med den ofrivilliga barnlösheten. Så himla snällt och gulligt av honom!

...och väntan efter.

Sedan var det de andra familjernas tur och det gick nästan lika fort för dem. Så skönt! Vi hade inte alls behövt vara nervösa. När alla var klara åkte vi tillsammans tillbaka med tunnelbanan till Jeoksam station som ligger vid SWS och gick till vår favoritrestaurang som vi hittade när vi var här förra gången för drygt två år sedan. Då åt vi också där tillsammans med de svenska familjerna som hade varit i domstolen tillsammans. Nostalgi! Och det var precis lika gott som vi mindes det :)

Vi klarade det!

 På väg med nyfunnen vän till lunchrestaurangen.

Vår favoritrestaurang i Seoul som serverar den godaste Korean BBQ, enligt oss :)

Sen var det skönt att åka tillbaka till hotellet och slappa. Man är ganska slut efter en sån här dag. Speciellt Viggo! Så vi hängde lite på rummet och lekte med lego och sen en stund i lekrummet som finns här.

Skönt med lite lek i lekrummet på vårt hotell.

I morgon är det vår sista dag här, på söndag är det dags att åka hem till Sverige igen och invänta att domslutet ska vinna lagakraft och att vi ska få en tid när vi kan hämta lillasyster. Det blir tyvärr en oviss väntan. Idag var det en svensk familj som hämtade sin pojke, för dem tog det tre veckor från domstol tills idag. Men det är andra familjer som har väntat lika länge men som inte har hört något så det är verkligen ovisst. Men vi hoppas såklart att det går fort, vi vill ju få vår dotter nu!

Men det ska samtidigt bli väldigt skönt att åka hem, Viggo har stor hemlängtan,. Han har pratat om Lomma i flera dagar nu. När vi har sagt att nu ska vi hem när vi varit iväg så har han frågat om vi ska hem till Lomma. Fler gånger om dagen nämner han Lomma och att åka hem. Det har nog varit väldigt omtumlande resa för honom på många olika sätt. Bara att befinna sig i en sån här stor stad med alla människor, ljud, lukter, intryck och allt resande tar på krafterna. 

Andra träffen

Jag och Viggo utanför SWS kontor. Tänk att vi stod här och tog ett likadant foto utan honom för drygt 2 år sedan.

Så blev det äntligen torsdag och dags för vår andra träff med vår dotter! Viggo har pratat en hel del om torsdag och lillasyster. Han tycker nog att det är roligt och spännande men samtidigt väldigt konstigt och overkligt. och såklart får hon inte leka med de leksaker som han har ;) För vår del gick mötet väldigt bra med vår lilla tjej. Hon var glad och vi fick leka, busa och hålla henne. Men hon var inte riktigt lika sprudlande och avslappnad som när vi träffade henne hemma hos fostermamman. Men det är ju inte så konstigt att hon är mer avslappnad hemma än i ett rum fullt av leksaker på en plats där hon bara har varit ett par gånger. Och samma saker som fångade hennes intresse förra gången var inte alls intressanta idag. Vi har märkt att hon är besatt av papper och kartonger precis som fostermamman berättade när vi sågs förra gången. Idag gick hon runt med två tidningar som hon inte släppte en enda sekund under träffen ;) Annars fick vi både hålla henne, bära henne, busa, kittlas och kramade oss gärna :)

På Kyobo Book store.

Viggo har sovit dåligt de senaste dagarna vilket har inneburit att vi också har gjort det så därför har det blivit att vi har sovit länge på morgnarna. Men innan träffen idag hann vi iaf med ett planerat besök på Kyobo Book store som ligger bara ett par gator från vårt hotell. Vi köpte en ny variant av en Pororo bok med ljud som vi köpte till Viggo förra gången, Viggo har tuggat och haft sig på sin så den funkar inte så bra längre. Till lillasyster köpte vi även en bok om tandborstning med ljud. Och Viggo fick också en bok och en leksaksklocka. Även om man inte kan koreanska och barnen inte kan läsa så har pekböckerna med ljud varit väldigt populära hemma hos oss så vi kan verkligen rekommendera ett besök i en bokaffär när man är här!

På väg från tunnelbanan till SWS passerade vi hotellet som vi bodde på när vi hämtade Viggo.

Sen var det dags att påbörja den långa tunnelbanefärden till andra sidan av stan och SWS kontor. Resan tar drygt 45 min. Väl framme var det dags för lunch och vi valde att äta i en av restaurangerna som ligger mittemot SWS, Ban Ban, det var gott. Vi lyckades tom hitta en maträtt som Viggo gillade! En biff med ägg, för honom var det som att få hans efterlängtade köttbullar ;)

På den här platsen en liten bit från SWS hade vi en av våra träffar med Viggo. Alldeles själva! Det var både läskigt och underbart :)

Efter träffen med lillasyster passade vi på att gå till lekplatsen som vi hängde på flera gånger när vi hade fått Viggo som ligger en liten bit från SWS. Men det var ganska sent på eftermiddagen och Viggo var ganska trött efter dagen även om vi inte hade gjort så mycket, men det är många intryck och det tar på krafterna att resa. Så det blev bara en kort lekstund och sen gick vi mot tunnelbanan. Stationen låg precis vid Lotte så vi passade på att handla lite mat med oss hem för att slippa gå ut och äta på restaurang. Planen var att laga spagetti med köttfärssås men köttfärsen kostade 700 kr/kg (!) så det blev ingenting med det. I stället hittade vi korv och makaroner till Viggo och vi köpte lite färdig mat utan för kassorna som vi sedan värmde hemma. Det blev en riktigt god middag för hela familjen!

 På den här lekplatsen bredvid den stora glaskyrkan ett par kvarter från SWS hängde vi med Viggo och de andra svenska familjerna som fick sina barn samtidigt för drygt 2 år sedan. Nostalgi och gamla minnen som väcks till liv! Vi berättar om alla platser och allt vi gjorde när vi var här för Viggo men det är svårt att veta och uppfatta vad han egentligen minns.

Dagarna rullar på

Street food i massor! Sånna här ställen är riktigt roligt att gå igenom och prova det man vågar ;)

Men det bästa av allt är att Viggo är frisk igen! Igår hade han rejält med feber på kvällen och natten men på morgonen vaknade han feberfri, pigg och glad igen, så himla skönt! Så vi promenerade ut med honom i vagnen ett par timmar mitt på dagen och sen fick han ta det lugnt och hänga på hotellrummet och titta på TV och leka med sina leksaker. Jag försökte shoppa kläder på Namdaemun marknaden men det gick som vanligt sisådär. Framförallt är det så himla svårt med storlekarna! De använder olika typer av storlekar i sina kläder och frågar man försäljarna så har de dålig koll. Jag borde varit mer rutinerad den här gången och tex mätt lillasyster när vi träffade henne och tagit med kläder som passar Viggo och mätt med men det gjorde inte dumma jag. Några plagg lyckades jag köpa men det jag köpte till Viggo är lite för litet och det jag köpte till lillasyster är för stort, men det är bättre att det är på det hållet.

Vi var så glada och nöjda över det sköna vårvädret i början av veckan men de senaste dagarna har temperaturerna sjunkit rejält och det är tom minusgrader. Så det är ganska kallt att vara ute på stan, men som tur är skiner solen så den värmer en del.

Vilken ska jag välja, det finns så mycket!

I förrgår tog vi en promenad till Dongdaemun, målet var den sk "leksaks-gatan" och "sko-gatorna". Det var rena himmelriket för Viggo med en hel gata full med leksaksaffärer. där lyckades vi däremot shoppa en del, både till Viggo och till lillasyster :)

Middag med gänget!

På kvällen träffade vi alla de svenska familjer som är här nu, tre andra förutom oss, och käkade middag med dem. Det är jättetrevligt att träffa andra som är går igenom samma process och det är alltid trevligt med nya bekantskaper och lite sällskap :)

Första mötet

Igår var det den stora dagen vi har väntat på - första mötet med vår dotter, Viggos lillasyster! Det är en lång dag med mycket anspänningar som startar tidigt på morgonen. Kl 9 skulle vi och ett av de andra svenska paren som är här infinna oss på SWS kontor på andra sidan den här stora stan. Det var galet mycket stressigare att även ha en 3,5-åring som skulle bli klar i tid och samtidigt tänka på alla förberedelser och allt man skulle ha med sig. 

Att ta taxi i rusningstrafik kan ta en evighet så vi valde tunnelbanan som går betydligt snabbare men som är helt knökfull vid den tiden på morgonen. Det var precis att vi fick plats allihop med vagn och allt. Men vi kom med och vi hann fram i tid. Därefter skulle vi ta oss med taxi hem till fostermamman i utkanten av stan där vår dotter bor. 

Väl framme kom jag iaf ihåg att ta fram kameran och börja filma när vi gick in i lägenheten och lyckades få med det första mötet på film. Det känns väldigt roligt och värdefullt att ha! Tyvärr glömde vi helt att filma när vi träffade Viggo för första gången :( 

Det var en väldigt glad liten tjej som mötte oss i dörren! Och hon var väldigt mycket annorlunda mot vad vi trodde utifrån de filmer vi har fått på henne tidigare. Vi trodde att hon skulle vara blyg och försynt men det var tvärtom, hon var väldigt glad och framåt, en riktig solstråle och ett litet charmtroll! Men hon var också envis och fick hon inte som hon ville la hon sig direkt på golvet och sparkade med benen ;) Hon var helt orädd och oblyg för oss och lät oss leka med henne och hon satte sig mer än gärna i knäet på oss. I slutet låg hon tom på Måns på golvet! Så det var verkligen en lyckad träff!

Vår stora duktiga kille som fanns sig tillrätta i den surrealistiska situationen vi befann oss i!

Men dagen blev inte riktigt som vi hade tänkt oss för Viggo har blivit sjuk :( Han fick sin vanliga rethosta i förrgår och lite feber men var ändå hyfsat pigg under träffen. Men på vägen tillbaka i taxin var han helt slut och till på köpet blev han åksjuk och kräktes upp alla jordgubbar som han hade mumsat i sig hos lillasysters fostermamma. Som tur var är vi ganska förberedda på sånna olyckor när han ha hosta och åker bil då det lätt händer så vi hade påsar framme men hann inte riktigt fånga upp allt. Efter att ha inhandlat lite mediciner när vi var tillbaka på SWS kontor så gick vi och åt lunch och då hade Viggo piggnat till lite igen. Men sen somnade han fort när vi promenerade vidare. Så vi passade på att låta honom sova och tog en promenad i våra "gamla hoods" i Gangnam.

Förra gången bodde vi i den här delen av stan, Gangnam som är det stora affärsdistriktet. 

Gangnam style skylten fanns kvar så det var ju tvunget att ta ett riktigt turistfoto där!

När vi kom tillbaka till hotellet tyckte vi att Viggo började få jobbigt med andningen, han har förkylningsastma men har inte haft några större problem på ett år, och dumma vi hade glömt att ta med hans mediciner hemifrån :( Så vi fick ägna eftermiddagen till att jag en läkare. Vi fick dock inte tag i någon som kunde ta emot oss då men på kvällen blev andningen lite bättre så vi valde att avvakta till nästa dag och inte åka in akut. Idag har det också varit bättre. Men blir andningen sämre så kan vi få åka till SWS kontor och få hjälp av deras läkare. 

Idag har han varit mycket piggare och bättre under hela dagen men på eftermiddagen och kvällen fick han feber och var helt färdig, stackars liten! på grund av att Viggo är sjuk har jag haft svårt att tänka på något annat just nu. 

På torsdag ska vi träffa lillasyster igen, då hoppas vi att Viggo har hunnit friskna till, men framförallt till på fredag då vi ska vara i domstolen annars vet jag inte hur vi ska fixa det.

Som jag har skrivit i ett tidigare inlägg så får vi inte lägga ut några bilder på vår dotter offentligt förrän hon juridiskt är vår men familj och nära vänner har fått tillgång till en hemlig blogg, där finns nu några bilder från mötet. Länken har ni fått i ett mejl. Annars hör av er till oss så får ni den på nytt.

Söndag och vårkänslor i Seoul

Idag är det söndag och solen skiner igen. Det har dock varit lite kallare, runt 10-12 grader, men med hjälp av solens värmande strålar kunde vi ändå för det mesta gå utan jacka idag. Vilken underbar känsla!
Eftersom det är helg så tänkte vi att det var bäst att undvika marknader och andra större turistmål som Seoul Tower och liknande då det lätt kan bli väldigt mycket folk där då. Så med tanke på det fina vädret tog vi en tur tillbaka till Children's Grand Park Seoul idag igen. Det blev en väldigt lyckad dag! Det är en stor park med stora fria ytor kombinerat med flera lekplatser, ett tivoli och ett zoo. Vi kom dit ca 10.30 och då var vi ganska ensamma där. Vi undrade var alla koreanska familjer var men det visade sig sen att de kom lite senare, efter lunch var det desto fler folk där men eftersom det är utomhus så funkade det bra ändå.

Viggo fick "träffa" sin tecknade-serie-favorit Tayo och hans kompisbussar! 

Lättare koreansk lunch, snabbnudelsoppa.

Inträdet i parken är gratis, men det tar de igen på biljettpriserna på karusellerna på tivolit. En barn- och en vuxenbiljett kostade 7500 won ca 50 kr!

Vi kan verkligen rekommendera ett besök hit för alla barnfamiljer som kommer till Seoul! Vi var lite osäkra på om det fanns ställen att äta på så vi stannade till på första bästa stället bara för att vi skulle få något i oss. Ett litet koreanskt ställe där man köpte snabbnuddlar i en burk och fyllde på med varmt vatten. Men det visade sig sen att det fanns både en food court där tivolit låg en liten bit bort bara och en food court i andra änden av parken, mellan djurparken och den stora nya lekplatsen. Ett tips om ni åker dit!

I morgon är det dax för den stora dagen, dagen D, dagen då vi ska träffa vår dotter, Viggos lillasyster, för första gången. Redan kl 9 i morgonbitti ska vi infinna oss på SWS kontor så det blir till att ställa väckarklockan om vi ska komma upp i tid. Vi har inte riktigt kommit in i dygnsrytmen här än. Igår kunde inte Viggo somna så han somnade inte förrän kl 00! Vilket inte vi heller gjorde, fast det är väl iofs okej för vår del. Men Viggo var inte lätt att väcka idag, vi fick väl liv i honom först vid 9-tiden. Och i natt var det Måns tur att vakna och inte kunna somna om. Det är inte lätt att få till det med tidsomställningen :(

Nu är vi äntligen här!

Nu är vi äntligen i Seoul! Resan gick jättebra och Viggo var superduktig! Han somnade vid 9 på kvällen och vaknade vid 3 på morgonen (svensk tid) ca en timme innan landning. Sen tog det en himla tid från att vi landade och skulle genom imigration, drygt en timme! Sen väskor, ta tåg och sen taxi till hotellet. Så ca tre timmar efter att vi landat kom vi äntligen fram till hotellet. Men fram kom vi och det är ju det viktigaste! Och det var väldigt skönt att det var eftermiddag och vi kunde checka in direkt.

En lekplats precis bredvid vår gate när vi skulle med planet från Frankfurt till Seoul var precis vad Viggo önskade sig!

På kvällen träffade vi två andra svenska familjer som också ska hämta sina barn och som bor/bodde på samma hotell som oss. En av familjerna har samma domstolstid som oss, den 11 mars, den andra hade sin den 3 mars och åkte hem idag för att invänta sin nästa resa. Det var väldigt trevligt med nya bekantskaper och sällskap!
Viggo gick och la sig sent igår, vid 22, han var inte alls trött men vi var supertrötta så vi gick och la oss bara en liten stund efter. Vid kl 2 på natten kom Viggo in till oss men han somnade om ganska snabbt igen, men det gjord inte jag. Men till slut efter ca 2 timmar lyckades jag somna om, i Viggos säng. Sen blev jag väldigt förvånad och överraskad när jag blev väckt av Måns och Viggo kl 9.30! Så det var bara att hoppa upp ur sängen och gå ner till frukosten. Det var himla tur att jag lyckades somna om men framförallt att Viggo sov hela natten. Så nu hoppas vi att vi kommer in i den nya dygnsrytmen snabbt.

Idag var det en regnig dag men ganska varmt ändå så vi slapp frysa iaf. 

Viggo i tunnelbanan tillsammans med sin kompis Pororo och hans gäng! 

Lunchtime! Första koreanska måltiden. Den förr Viggo väl i smaken, det känns skönt!

Idag är det lördag här och vi har haft fullt upp hela dagen. Eftersom vi sov så länge kom vi inte iväg förrän lite senare än vi hade tänkt. Det var gråmulet och skulle börja regna efter lunch så vi planerade en inomhusaktivitet. Vi skulle ta en tur till Seoul Children's Museum. Men först blev det en promenad på stan genom Insadong och Myeong-dong och en lunch innan vi tog tunnelbanan till Children's Grand Park Seoul där museet ligger. Museet är helt anpassat efter yngre barn, där var barn som var från ca 1 år som hade jätteroligt. Fyra våningar fullspäckade med "experiment" och utforskande saker för yngre barn var som himmelriket för Viggo. Vi var där i ca 2 timmar men Viggo hade lätt kunnat leka minst en timme till om vi hade hunnit och orkat. Men eftersom vi inte kom dit förrän kl 15 så var vi trötta och hungriga och behövde ta oss hemåt. Vi kan varmt rekommendera alla barnfamiljer att åka hit det var helt suveränt! Önskar att det fanns så fina och bra ställen i Sverige.

I morgon reser vi!

Väskorna är packade, i morgon, torsdagen den 3 mars, reser vi äntligen för att möta lillasyster! Storebror är sååå taggad inför resan och jag tror faktiskt att han har lite resfeber också lille plutten :) Fröknarna på dagis har berättat att han har pratat jättemycket om resan på dagis de senaste dagarna och ikväll här hemma har det varit mycket fokus på morgondagens resa. Det ska bli jätteroligt att se Viggos reaktioner på allt han kommer att få uppleva. Den långa resan, att få komma tillbaka till sitt födelseland och allt vad det innebär och hans möte med lillasyster och hur han kommer att reagera på det.

Hemliga inlägg

Nu när vi kommer att vara i Korea och träffa lillasyster så kommer vi såklart att fortsätta att blogga! Så mycket vi hinner. Vi kommer dock inte att lägga ut bilder på dottern här publikt på bloggen, det varken får eller vill vi nu innan hon är juridiskt vår.  Så jag har skapat en hemlig blogg för just de inläggen så att vi ska kunna visa familj och vänner bilder på dottern och vår(a) träff(ar) som jag kommer att länka till här på bloggen. För att inte riskera att några bilder kommer på villovägar, misstror ingen men vet att det är lätt hänt ändå, så kommer jag att vara ganska strikt och bara lägga till just familj och personer vi känner som får tillgång till de hemliga inläggen. Men så fort processen är klar i Korea och vi kommer hem med dottern så kommer även alla andra att få kunna se bilder på henne :) Och såklart kommer jag även att skriva andra inlägg från vår resa som inte är hemliga som alla kommer att kunna se här.

Sjukstuga och resfeber

Förra veckan hade vi sjukstuga hemma. Sonen blev sjuk redan förr, förra onsdagen men på fredagen och lördagen var han pigg och feberfri för att på söndagen ligga däckad i feber igen. Sen hängde det i nästan hela förra veckan och han var inte tillbaka på dagis förrän i torsdags. På tisdagskvällen var det min tur att bli sjuk. Men nu är vi alla på banan igen och tacksamma att vi faktiskt hann bli sjuka och friska igen innan resan. Det vore nästan osannolikt att vi skulle klara oss helt ifrån influensan och då är det bra att vi inte blir sjuka när vi är iväg iaf.

Sen har jag lite smått börjat få lite resfeber också, men det är ju positivt :) Nu är det bara ett par dagar kvar till avresa, på torsdag går flyget. Kan knappt fatta att vi snart är där! Som tur är så har vi varit duktiga och fixat saker i god tid så även om vi nu har varit sjuka så är det bara packningen kvar i stort sätt. Vädret är lite skiftande där nu, allt från 8 till 18 grader varmt och på nätterna ligger det runt 0 grader, så det blir inte lätt att packa. Skulle ju gärna vilja slippa att ta med vinterjackorna.

Mitt i allt de här sista dagarna innan resan passade en av våra katter att sätta i sig ett par snören. Av allt man kan äta som man inte ska äta när man är ett litet djur så är snören typ det sämsta. Och våra katter passar alltid på att skada sig när det är helg och kostar helt hutlöst mycket att vara på djursjukhus, inte direkt den extra räkningen vi behöver just nu :( Men vi hade inget val än att åka in med henne igår för att kolla upp henne. Och hon är fortfarande kvar där för observation. Men det ser iaf ganska ljust ut nu efter dagens rond och röntgen. Hon är pigg och mår bra och de kan inte se några konstigheter på röntgen så vi håller tummarna för att det fortsätter så och att hon slipper opereras. Men hon ska vara kvar där till i morgon för observation. Vi håller tummarna för att hon klarar sig och slipper operation!

Tid för första träffen

 Första mötet med storebror - den bästa dagen!

Den 3 mars reser vi mot Seoul, Sydkorea, den 4 mars är vi på plats lokaltid, den 11 mars ska vi infinna oss i domstolen. Sen har det saknats ett viktigt datum, datum för den första träffen. Men häromdagen fick vi äntligen veta vilken dag och tid vi ska träffa vår dotter och Viggos lillasyster för första gången! Den 7 mars kommer alltid bli ett datum vi kommer att minnas, den första träffen är så unik och speciell. Då kommer vi att få åka hem till fosterfamiljen där hon nu bor och träffa henne. Vi får tillfälle att lära känna henne lite grann och ställa frågor till fostermamman.

Just nu befinner sig ett par andra svenska familjer nere i Seoul för att träffa sina barn för första gången och infinna sig i domstolen. Det är underbart att få uppdateringar från dem i vår messenger-grupp hur det har gått på deras träffar och se bilder från vackra Seoul. Sammanlagt är vi 8 familjer som har domstolstid inom spannet av ett par veckor varav vi tillhör de familjerna som har domstolstid sist. Så vi kommer kontinuerligt att kunna få uppdateringar från de andra familjerna fram till att vi reser vilket är toppen. Det ska också bli jätteroligt att träffa de familjer som är på plats samtidigt som oss.

Nu börjar det bli pirrigt och jag längtar jättemycket tills vi ska åka. Jag planerar och skriver listor för de sista förberedelserna och packlista med saker som vi behöver ha med oss. Hoppas att tiden går fort nu!

Mindre än två veckor kvar

Snart ska väskorna packas!

Nu börjar det verkligen närma sig, det är mindre än två veckor kvar tills avfärd. Nu börjar det kännas lite mer verkligt och pirrigt! Men som tur är så börjar vi iaf bli klara med det mesta av de praktiska förberedelserna.

I helgen kunde vi äntligen åka till Ikea och köpa de möbler som saknades till dotterns rum. Och vi hann även bygga ihop dem och ställa i ordning rummet. Det kändes riktigt bra! Jag behöver fixa sånt där för att förbereda mig för hennes ankomst. Allt är inte klart än men det mesta iaf.

Bilbarnstolar, matstol, bärsele, syskonvagn och lite annat sånt smått och gott är också klart. Jag har under ett tag även köpt en del kläder åt henne men det blir en tur till Ullred när vi kommer hem från första resan för att fylla på med vår-/sommarkläder och ytterkläder till båda barnen. Lite fler leksaker till dottern har jag också tänkt köpa i Korea men även i Ullared om vi inte hittar allt där. Storebror är inte så glad för att dela med sig så det känns viktigt i början att dottern har egna leksaker så att han får vänja sig ett tag vid att det nu alltid kommer att finnas ett barn till i familjen som vill ha och leka med leksakerna.

När det kommer till packningen kommer det inte bli lätt. Det är på väg att bli vår i Seoul men just nu verkar vädret variera väldigt. Vi har en grupp på Messenger med personer som har domstolstid samma dag som oss och en till ett par veckor tidigare än oss. Så den familj som är där nu har uppdaterat oss lite om vädret, en dag ösregnade det för att andra dagen vara 17 grader varmt på dagtid medan det dagen efter var dags att sätta på vinterjackan igen! Vi hoppas slippa släpa med oss vinterjackorna och få uppleva lite vårvärme ist. Det blir så mycket lättare och trevligare då :)

Svenskar i Seoul

När vi var i Sydkorea första gången för att hämta storebror så hade AC en svensk kontaktperson på plats som hjälpte till som översättare i domstolen och som följde med på första träffarna med barnen. Det var en tjej som heter Ida Grändås-Rhee som har bott i Seoul i flera år med sin koreanska man. Hon kunde prata flytande koreanska (sjukt imponerande!) och arbetade där som kompositör, scenkonstnär, modell och skribent. Att hjälpa oss adoptivfamiljer var alltså bara ett extrajobb för henne. 

Vi var fyra familjer som kom samtidigt och skulle träffa våra barn för första gången samtidigt så Ida kunde bara följa med en av familjerna och det blev vi. Det var vi väldigt tacksamma för! Det var skönt att ha en person med sig som pratade ens eget språk som man kunde fråga saker och som kunde hjälpa till med översättningen. Och som en bonus berättade hon en massa intressanta saker om Seoul, Korea, människorna och kulturen. Vi delade ju bil fram och tillbaka till fosterfamiljen som tog ca 1 timme i vardera riktning så vi hade en del tid på oss att prata :)


När det blev dags för domstolsdagen så mötte Ida upp oss familjer på SWS kontor och åkte med oss till domstolen. Hon berättade precis vad som skulle hända och hur allt gick till. När det väl var ens tur att kliva in i rättssalen, nervös som man var, så kändes det lugnande att det var Ida som översatt frågorna till oss på svenska så att vi förstod och översatta våra svar tillbaka till domaren.

 Alla familjerna uppklädda på väg till domstolen.

Härom veckan googlade jag på ”bokaffärer i Seoul” och hittade då det här inlägget på den här bloggen, Saras Seoul, och när jag läste inlägget och att det nämns en svenska i Seoul som heter Ida som pratar Koreanska så tänkte jag direkt på att det måste vara "den Ida". Och längre ner på sidan i högermenyn fanns det länkar till några andra bloggar, bla en där det står "Idas blogg", nyfiken som man är klickade jag på den och visst var det "den" Ida! Det är ett par år sen båda bloggarna uppdaterades men jag lämnade iaf en kommentar för att tacka Ida, kanske läser de det :)

Jag googlade vidare och hittade några fler bloggar av svenskar i Korea och hittade även artiklar (artikel 1 och artikel 2) om Ida och hennes arbete, bla en musikvideo.

Om ni blev nyfikna och vill läsa lite mer om livet i Seoul och Korea så kommer här en länklista inklusive Saras och Idas bloggar:

IDA|seoul
Saras Seoul

Blondinmamma goes Korea
Jorden runt med Jonjons & Gräll

Presenter till fosterfamiljen och barnet

Det är brukligt att ta med sig presenter både till fosterfamiljen och barnet när man träffar dem. Men det kan vara lite klurigt vad man ska köpa, man känner ju inte dem. Förra gången fick vi en hel del bra tips i Sydkorea-gruppen på Facebook. Då köpte vi ett halsband med en berlock av en ängel samt en ask med små parfymer till fostermamman. Till vår son köpte vi ett gosedjur, ett lejon som han fortfarande har med sig nästan jämt och överallt.

Den här gången har jag också beställt ett halsband till fostermamman, fast en lite annan modell. Jag hittade det här som jag tyckte var fint från Namnhalsband med bla en änglavinge.

Sen har jag även gjort en liten "Love makes a family"-tavla till fosterfamiljen med koreansk text. Överst står det "Love makes a family", som vanligt, men under kartan står dotterns namn och där under "Familjen Armano-Boll". Jag hoppas att det blev rätt med översättningen :O Tavlan tänkte jag kan bli ett fint minne för dem att minnas vår dotter och var hon hamnade ute i stora vida världen.

Till vår dotter har vi köpt samma typ av gosedjur som vi gjorde till sonen, fast ett annat typ av djur. Sonen har ett lejon och dottern får en zebra. Den ska hon få första gången vi träffas. Då tänkte vi även ta med oss såpbubblor som vi också gjorde när vi träffade sonen för första gången. Det var en riktig "ice breaker" som var väldigt uppskattat.

Ett litet extra tack!

Jag måste bara dela med mig av och ge lite extra utrymme åt en så fin sak.

Strax före jul fick jag ett väldigt oväntat, överraskande och glädjande mejl i min inbox. Det var från en tjej från ett företag som undrade om de kunde donera pengar till vår adoptionsresa. Hon berättade att de hade samlat ihop pengar som de hade tänkt köpa julklappar till sina chefer för. Men att de hellre ville donera dem till oss. Vad säger man?! Wow, tack! Så himla fin tanke och gest! Både av de anställda och cheferna som avstod sina julklappar. Vilket människor, vilket företag!

26 pusselbitar blev det i vårt adoptionspussel och ett fantastiskt fint minne.

Än en gång ett stort innerligt, varmt tack till Marie, cheferna Stefan Ekdahl och Göran Andersson och alla andra anställda på Bobcat Sverige.
Marie skrev också att de har en arbetskamrat som går igenom samma som oss. Vi skickar en extra tanke till dem och håller tummarna för att de får sitt längtansbarn snart!

Adoptionspusslet

Från hela vårt hjärta ett stort TACK till alla som har bidraget med en eller flera bitar till vårt adoptionspussel! Varje enskilt bidrag betyder jättemycket för oss!

Nu har jag även skrivit in alla namnen på pusselbitarna och jag blir rörd och varm i hela kroppen när jag tänker på alla fina människor som är med och delar vår resa. Ett minne för livet som vi nu har dokumenterat och kommer att finnas inramat i vårt hem.

Så här såg det ut innan jul. Cirka en tredjedel av pusslet var fyllt med namn.

Nu ser det ut så här. Cirka två tredjedelar av pusslet är fyllt med namn. Bara en tredjedel kvar sen är vårt adoptionspussel komplett!
Om du vill vara med och bidra gör du så här:
För att "köpa" en, eller flera, pusselbitar, överför 75 kr/pusselbit till Swish på mitt nummer 0708346784.  Det går också bra att betala via Payson, klicka då på "Donera"-knappen till höger här på sidan och följ instruktionerna.
Glöm inte att skriva ditt för- och efternamn samt adoptionspussel i meddelandefältet!
Läs mer om vårt adoptionspussel här.

Se och göra i Seoul och Sydkorea

 Måns testar street food i Myongdong.

Seoul är en gigantisk stad med 25 miljoner invånare (10,5 miljoner invånare i staden och 25 miljoner invånare i hela storstadsregionen) och därmed en av världens folkrikaste städer. Det finns oändligt mycket att se och gör. Det finns allt från gamla vackra tempel till hypermoderna shoppingcenter. Man tar sig enkelt och väldigt billigt överallt med tunnelbanan och även med taxi om man vill det. Genom staden flyter den stora floden, söder om floden ligger bla affärsområdet Gangnam, där ligger även organisationen SWS kontor dit man åker för att träffa barnen, skriva på papper osv, norr om floden ligger de centrala delarna av staden, den mesta shoppingen och sevärdheterna. Förra gången bodde vi i Gangnam vilket gjorde att det tog oss upp till en timme med tunnelbanan varje gång vi skulle göra en utflykt på andra sidan stan. Nu kommer vi att bo norr om floden och därmed ha närmre till allt vi vill se och göra. De gånger vi ska till SWS tar vi taxi så går det fortare.

Om man räknar bort resdagarna så kommer vi att ha 8 dagar i Sydkorea på vår första resa. Till en början när vi bokade resa och boende så kändes det lagom och som att vi skulle hinna med allt vi ville göra. Men nu när vi har börjat spåna på saker vi vill hinna med så känns det faktiskt lite kort. En dag ska vi vara i domstolen, förhoppningsvis kommer vi att hinna träffa lillasyster två gånger och förhoppningsvis får vi träffa storebrors fosterfamilj en dag. Så då har vi bara fyra hela dagar kvar :O Visserligen är domstolen och träffa lillasyster och fosterfamiljen aktiviteter som tar hela dagen, snarare bara ett par timmar. Men det är inte säkert att man orkar med så mycket mer aktiviteter de dagarna, iaf inga större ansträngande utflykter. Vi måste ju ta hänsyn till vår 3,5-åring som inte orkar fara och flänga hit och dit hela dagarna.

Vi tänkte att vi gör en lista över saker som vi vill se och göra så får vi helt enkelt se hur mycket vi hinner med :)

Här är några saker vi hittills har kommit på att vi skulle vilja hinna med:

- Besöka Namsan Park och ta kabinbanan upp på berget och besöka N Seoul Tower LÄNK LÄNK
- Besöka stora Gyongbukgung palatset i Gwangwahmun LÄNK
- En dag på inomhus-äventyrslandet Lotte World LÄNK LÄNK
- En 1-dags tur med snabbtåget till staden Daegu LÄNK LÄNK
- Shopping på utomhusmarknaden i Namdaemun LÄNK
- Shoppa leksaker på leksaksgatan i Dongdaemun LÄNK
- Köpa Koreanska barnböcker på Kyobo bookstore LÄNK
- Ta en fika på ett kattcafé och gosa med katterna LÄNK
- Prova mer street food LÄNK
- Köpa en tavla målad med dotterns namn på hangul LÄNK
- Besöka Children's Grand Park Seoul och Seoul Children's Museum LÄNK LÄNK
- Stros, picknick och lek vid fint väder i Seoul Forest LÄNK
- Vid dåligt väder lek på leklandet Dibo Village LÄNK

Här är några fler länkar med tips på vad man bör se och göra i Seoul:
Things to do on your first visit in Seoul
20 Things to do with kids in Seoul

Här är vi och shoppar på leksaksgatan i Dongdaemun.

Snart tvåbarnsmamma

 Snart är vår lilleman inte längre lilleman utan storebror!

Tack för alla fina namntips som ni har skrivit! De ska läggas till i vår lista och sen får vi ta tag i det här, kan vi inte komma fram till ett namn nu som vi gillar så får vi åtminstone få ner listan till max 3-4 namn som vi sedan får "testa" och se vilka vi tycker passar när vi träffar vår dotter.

Det har inte riktigt sjunkit in att jag snart ska bli tvåbarnsmamma och vad det faktiskt innebär. Att vi ska bli en tvåbarnsfamilj, fyra personer i stället för tre, två vuxna och två barn. Oj, oj, oj!

Jag har inte förträngt det utan bara glömt bort det mitt i allt, vardagen och allt annats om ska ordnas inför vår resa. Visst har jag tänkt på många praktiska saker kring att vi ska bli en till i familjen, ett till barn. Men det finns mycket som jag inte har hunnit fundera på, framförallt så finns det mycket att tänka på när det gäller syskonrelationen mellan adopterade barn. En del har jag hört och läst av andra som har adopterat syskon och att det är en större utmaning än när man föder barn. Det yngre syskonet som kommer in i familjen är redan ett stort barn som tar en helt annan plats och utrymme och är en mycket större konkurrent än vad ett spädbarn är som sakta växer upp och så smått börjar ta plats. Här kastas hela familjen rakt in i hetluften på ett helt annat sätt vilket ställer helt andra krav och innebär andra utmaningar. Men framförallt så är det en individ som ska knyta an till oss och som vi ska knyta an till, som kräver massor av extra tid och närhet. En individ som har en historik och bakgrund av separationer och allt annat vad det innebär. Ett spädbarn ska självklart också knyta an till sina föräldrar men historiken av separationer finns inte. Det blir lite svamligt, har alltid lika svårt när jag försöker förklara de här skillnaderna, men ni förstår förhoppningsvis hur jag menar :)

Jag tror nästan att sonen är den som har förstått bäst av oss att det ska komma en ny person till vår familj. Han pratar ofta om lillasyster, på sitt lilla vis. Hon är liksom redan en del av familjen när man hör honom prata om henne. Vi har informerat dagis om vårt resebesked och de har pratat med barnen om att Viggo ska få en lillasyster. Jag tycker att det ska bli jättespännande och se hur han reagerar på mötet med lillasyster och sen när vi väl får henne. Jag föreställer mig att han kommer att vara väldigt omtänksam och kärleksfull mot henne, men det är kanske bara jag som försöker måla upp en perfekt värld ;) Naturligtvis kommer det att bli konflikter speciellt när det kommer till hans leksaker som han inte så gärna delar med sig av utan vidare. Men mest av allt undrar jag om han kommer att bli avundsjuk på att han ska dela sin mamma och pappa med någon annan. Att inte han får all uppmärksamhet, att någon annan sitter i hans mammas knä eller kramar hans pappa.

Om ni har några bra tips att dela med er kring att få syskon genom adoption så får ni gärna dela med er!

Och så var det där med namn...

Oj vad svårt vi har haft den här gången för att komma fram till ett namn till lillasyster! När vi fick vårt barnbesked för sonen så satte vi oss direkt och skrev listor på namn vi gillade och kom sedan gemensamt fram till ett som vi tyckte passade honom, redan inom ett par dagar. Och sen dagen så kändes det helt rätt för honom, även när vi sedan träffade honom så kände vi att vi hade gjort rätt val. Men med lillasyster har det inte varit lika enkelt även om vi alltid har sagt att det finns så många fler fina flicknamn som vi gillar men det är kanske det som gör att det är så svårt att välja :O

Så om ni har några tips på flicknamn som ni gillar så vore det kul att få dem. Så får vi lägga till dem på vår lista och försöka komma fram till ett namn. Vi måste ju ha bestämt oss till när vi hämtar henne.

I helgen ska vi börja beta av vår lista på saker som måste fixas, allt från att göra klart lillasysters rum till att kolla bilbarnstolar och syskonvagn. Och så ska vi passa på att att åka lite pulka och åka skridsko nu när vi äntligen har lite snö och kallt här nere i södra Skåne :)

Resa och boende bokat i Seoul

Seoul är en jättestor stad och det finns många val att göra när det kommer till resa och boende. Många beslut att fatta och svårt att veta vad som egentligen blir bäst. Men igår bestämde vi oss till slut för både reserutt och boende. Vi kommer att åka redan den 3 mars, hade först tänkt åka den 5 mars men det blev flera tusen kronor dyrare. Hemresan blir den 13 mars, en söndag, på fredagen den 11 mars ska vi vara i domstolen. Totalt blir resan på 10 dagar men vi landar inte förrän vid lunch den 4 mars så den dagen går ju bort liksom hemrese-dagen.

Vi prioriterade att komma fram senare på dagen än den allra billigaste resan den här gången. Man är helt slut efter resan och jetlaggad så man orkar inte ha en hel dag att slå ihjäl innan man får gå och lägga sig. Dessutom har man inget hotellrum förrän på eftermiddagen. Förra gången fick vi hänga på ett köpecentrum i flera timmar innan vi kunde checka in. Man varken orkar eller är sugen på någon sightseeing efter en resa på 14 timmar. Förra gången flög vi med Finn Air med mellanlandning i Finland, den här gången blev det Lufthansa med mellanlandning i Tyskland.

När det gäller boende så ville vi den här gången bo norr om floden i stället för söder om som vi gjorde förra gången. Norr om floden finns de flesta "turistattraktioner" och sådant man vill se och upptäcka. Det är skönt att ha nära till det den här gången kände vi. Visserligen är det både billigt och smidigt att åka både tunnelbana och taxi, men eftersom staden är så enormt stor så tar det lång tid att åka och gå och det tar mycket på krafterna. Vi valde också att bo i en större lägenhet än hotellrum för att ha möjlighet att laga egen mat och frukost om vi känner för det samt att vi tror att vi kommer att hänga på vårt rum typ halva dagarna för att sonen inte kommer att orka vara ute och flänga hela dagarna. Då är det skönt med lite space där han kan leka och roa sig. Valet föll på Somerset Palace Seoul som också har ett litet lekrum.

Dagarna vi är där hoppas vi få träffa lillasyster två gånger och vi har även bestämt oss för att att vi ska passa på att träffa sonens fosterfamilj, om de vill och kan förstås. Sen ska vi turista och visa sonen hans födelsestad Seoul :)

Barntavlan "Världen" nu i fler nya färger!

Nu finns barnpostern/tavlan "Världen" i nya färger! De går som vanligt att få både med och utan "resan". Man kan också välja om man vill ha med eller utan djur. Här kan du se fler varianter, bla med djuren. Där hittar du även priser och hur du beställer.

Det efterlängtade beskedet!

Igår var både den sämsta och bästa dagen. Min moster dog sorgligt nog strax före jul och igår var det hennes begravning, så otroligt sorgligt och jobbigt, jag grät floder. Men det var skönt att sedan samlas med familj och släkt efteråt och fika och prata och alla undrade såklart hur det gick och när vi skulle få åka och hämta vår dotter. Strax före att vi skulle bege oss hemåt vibrerade mitt aktivitetsarmband på handleden och jag såg att jag hade fått ett mejl från vår handläggare på Adoptionscentrum. Jag kände direkt att det måste vara något speciellt eftersom hon hörde av sig så jag tog upp telefonen och öppnade mejlet. Och det var som jag hoppades på, det stod att de hade glädjande besked om att vi har fått vår domstolstid, den 11 mars ska vi vara där :D Jag visade min man mejlet och vi försökte smälta informationen. Men vi kände att det inte riktigt var rätt läge att ställa oss upp och berätta för alla om vår glädjande nyhet, det var min mosters dag igår och inte vår. Så vi ringde våra familjer senare på kvällen i stället och berättade de glädjande nyheterna.

Det var verkligen en surrealistisk dag igår, mitt i all sorg så fick vi det bästa beskedet man kan få om man väntar barn genom adoption.

Snart sitter vi här igen och väntar på att få träffa domaren som ska avgöra om vi är lämpliga som föräldrar till vår flicka.

 

Och snart ska vi få ha det där magiska första mötet med vår dotter som vi hade med sonen för drygt två år sedan. Längtar!

 

Nytt år nya besked!

Man svarar alltid alla efter barnbeskedet att man inte får höra något förrän de ringer om resebeskedet. Men det stämmer inte alltid. Som jag skrev i ett tidigare inlägg så fick vi för ett tag sen ett mejl med några bilder och info om att lillasyster hade fått vår pekbok och film. För några dagar sedan fick vi en ny och glad överraskning, ett mejl från AC om att vårt ärende hade lämnats vidare till domstol den 11 december!

Utifrån det AC skrev på sin hemsida nyligen (se tidigare inlägg) så blev vi lite osäkra på hur lång tid vi nu egentligen kan förväntas vänta tills vi har vår domstolstid så vi ringde dem för att dubbelkolla. Då sa de att det kan ta upp till 2 månader tills att vi får vår veta när vi har en domstolstid, alltså samtalet om resebesked om när själva domstolstiden är och då vi ska infinna oss i landet. Det är ett antal veckor fram i tiden efter det samtalet, ca fyra veckor eller längre, som vi sedan ska vara i domstolen. Nu börjar det verkligen närma sig! Det börjar kännas både pirrigt, nervöst och overkligt, kommer det verkligen att hända, ska vi åka till Seoul igen, ska vi få en dotter, en lillasyster?!

Mycket är redan fixat men det finns fortfarande en hel del som behöver ordnas inför att vi ska bli en tvåbarnsfamilj. Saker som behöver vara på plats när vi kommer hem. Och när vi väl får det efterlängtade samtalet med resebeskedet så är det fullt upp med planering inför resan så då hinner man inte med så mycket annat. Så det är lika bra att börja beta av listan med saker som är kvar att fixa. Den här gången vill jag vara så förbered jag kan och kunna ta saker med lite mer ro och lugn.