Snart tvåbarnsmamma

 Snart är vår lilleman inte längre lilleman utan storebror!

Tack för alla fina namntips som ni har skrivit! De ska läggas till i vår lista och sen får vi ta tag i det här, kan vi inte komma fram till ett namn nu som vi gillar så får vi åtminstone få ner listan till max 3-4 namn som vi sedan får "testa" och se vilka vi tycker passar när vi träffar vår dotter.

Det har inte riktigt sjunkit in att jag snart ska bli tvåbarnsmamma och vad det faktiskt innebär. Att vi ska bli en tvåbarnsfamilj, fyra personer i stället för tre, två vuxna och två barn. Oj, oj, oj!

Jag har inte förträngt det utan bara glömt bort det mitt i allt, vardagen och allt annats om ska ordnas inför vår resa. Visst har jag tänkt på många praktiska saker kring att vi ska bli en till i familjen, ett till barn. Men det finns mycket som jag inte har hunnit fundera på, framförallt så finns det mycket att tänka på när det gäller syskonrelationen mellan adopterade barn. En del har jag hört och läst av andra som har adopterat syskon och att det är en större utmaning än när man föder barn. Det yngre syskonet som kommer in i familjen är redan ett stort barn som tar en helt annan plats och utrymme och är en mycket större konkurrent än vad ett spädbarn är som sakta växer upp och så smått börjar ta plats. Här kastas hela familjen rakt in i hetluften på ett helt annat sätt vilket ställer helt andra krav och innebär andra utmaningar. Men framförallt så är det en individ som ska knyta an till oss och som vi ska knyta an till, som kräver massor av extra tid och närhet. En individ som har en historik och bakgrund av separationer och allt annat vad det innebär. Ett spädbarn ska självklart också knyta an till sina föräldrar men historiken av separationer finns inte. Det blir lite svamligt, har alltid lika svårt när jag försöker förklara de här skillnaderna, men ni förstår förhoppningsvis hur jag menar :)

Jag tror nästan att sonen är den som har förstått bäst av oss att det ska komma en ny person till vår familj. Han pratar ofta om lillasyster, på sitt lilla vis. Hon är liksom redan en del av familjen när man hör honom prata om henne. Vi har informerat dagis om vårt resebesked och de har pratat med barnen om att Viggo ska få en lillasyster. Jag tycker att det ska bli jättespännande och se hur han reagerar på mötet med lillasyster och sen när vi väl får henne. Jag föreställer mig att han kommer att vara väldigt omtänksam och kärleksfull mot henne, men det är kanske bara jag som försöker måla upp en perfekt värld ;) Naturligtvis kommer det att bli konflikter speciellt när det kommer till hans leksaker som han inte så gärna delar med sig av utan vidare. Men mest av allt undrar jag om han kommer att bli avundsjuk på att han ska dela sin mamma och pappa med någon annan. Att inte han får all uppmärksamhet, att någon annan sitter i hans mammas knä eller kramar hans pappa.

Om ni har några bra tips att dela med er kring att få syskon genom adoption så får ni gärna dela med er!