Sjukstuga och resfeber

Förra veckan hade vi sjukstuga hemma. Sonen blev sjuk redan förr, förra onsdagen men på fredagen och lördagen var han pigg och feberfri för att på söndagen ligga däckad i feber igen. Sen hängde det i nästan hela förra veckan och han var inte tillbaka på dagis förrän i torsdags. På tisdagskvällen var det min tur att bli sjuk. Men nu är vi alla på banan igen och tacksamma att vi faktiskt hann bli sjuka och friska igen innan resan. Det vore nästan osannolikt att vi skulle klara oss helt ifrån influensan och då är det bra att vi inte blir sjuka när vi är iväg iaf.

Sen har jag lite smått börjat få lite resfeber också, men det är ju positivt :) Nu är det bara ett par dagar kvar till avresa, på torsdag går flyget. Kan knappt fatta att vi snart är där! Som tur är så har vi varit duktiga och fixat saker i god tid så även om vi nu har varit sjuka så är det bara packningen kvar i stort sätt. Vädret är lite skiftande där nu, allt från 8 till 18 grader varmt och på nätterna ligger det runt 0 grader, så det blir inte lätt att packa. Skulle ju gärna vilja slippa att ta med vinterjackorna.

Mitt i allt de här sista dagarna innan resan passade en av våra katter att sätta i sig ett par snören. Av allt man kan äta som man inte ska äta när man är ett litet djur så är snören typ det sämsta. Och våra katter passar alltid på att skada sig när det är helg och kostar helt hutlöst mycket att vara på djursjukhus, inte direkt den extra räkningen vi behöver just nu :( Men vi hade inget val än att åka in med henne igår för att kolla upp henne. Och hon är fortfarande kvar där för observation. Men det ser iaf ganska ljust ut nu efter dagens rond och röntgen. Hon är pigg och mår bra och de kan inte se några konstigheter på röntgen så vi håller tummarna för att det fortsätter så och att hon slipper opereras. Men hon ska vara kvar där till i morgon för observation. Vi håller tummarna för att hon klarar sig och slipper operation!

Tid för första träffen

 Första mötet med storebror - den bästa dagen!

Den 3 mars reser vi mot Seoul, Sydkorea, den 4 mars är vi på plats lokaltid, den 11 mars ska vi infinna oss i domstolen. Sen har det saknats ett viktigt datum, datum för den första träffen. Men häromdagen fick vi äntligen veta vilken dag och tid vi ska träffa vår dotter och Viggos lillasyster för första gången! Den 7 mars kommer alltid bli ett datum vi kommer att minnas, den första träffen är så unik och speciell. Då kommer vi att få åka hem till fosterfamiljen där hon nu bor och träffa henne. Vi får tillfälle att lära känna henne lite grann och ställa frågor till fostermamman.

Just nu befinner sig ett par andra svenska familjer nere i Seoul för att träffa sina barn för första gången och infinna sig i domstolen. Det är underbart att få uppdateringar från dem i vår messenger-grupp hur det har gått på deras träffar och se bilder från vackra Seoul. Sammanlagt är vi 8 familjer som har domstolstid inom spannet av ett par veckor varav vi tillhör de familjerna som har domstolstid sist. Så vi kommer kontinuerligt att kunna få uppdateringar från de andra familjerna fram till att vi reser vilket är toppen. Det ska också bli jätteroligt att träffa de familjer som är på plats samtidigt som oss.

Nu börjar det bli pirrigt och jag längtar jättemycket tills vi ska åka. Jag planerar och skriver listor för de sista förberedelserna och packlista med saker som vi behöver ha med oss. Hoppas att tiden går fort nu!

Mindre än två veckor kvar

Snart ska väskorna packas!

Nu börjar det verkligen närma sig, det är mindre än två veckor kvar tills avfärd. Nu börjar det kännas lite mer verkligt och pirrigt! Men som tur är så börjar vi iaf bli klara med det mesta av de praktiska förberedelserna.

I helgen kunde vi äntligen åka till Ikea och köpa de möbler som saknades till dotterns rum. Och vi hann även bygga ihop dem och ställa i ordning rummet. Det kändes riktigt bra! Jag behöver fixa sånt där för att förbereda mig för hennes ankomst. Allt är inte klart än men det mesta iaf.

Bilbarnstolar, matstol, bärsele, syskonvagn och lite annat sånt smått och gott är också klart. Jag har under ett tag även köpt en del kläder åt henne men det blir en tur till Ullred när vi kommer hem från första resan för att fylla på med vår-/sommarkläder och ytterkläder till båda barnen. Lite fler leksaker till dottern har jag också tänkt köpa i Korea men även i Ullared om vi inte hittar allt där. Storebror är inte så glad för att dela med sig så det känns viktigt i början att dottern har egna leksaker så att han får vänja sig ett tag vid att det nu alltid kommer att finnas ett barn till i familjen som vill ha och leka med leksakerna.

När det kommer till packningen kommer det inte bli lätt. Det är på väg att bli vår i Seoul men just nu verkar vädret variera väldigt. Vi har en grupp på Messenger med personer som har domstolstid samma dag som oss och en till ett par veckor tidigare än oss. Så den familj som är där nu har uppdaterat oss lite om vädret, en dag ösregnade det för att andra dagen vara 17 grader varmt på dagtid medan det dagen efter var dags att sätta på vinterjackan igen! Vi hoppas slippa släpa med oss vinterjackorna och få uppleva lite vårvärme ist. Det blir så mycket lättare och trevligare då :)

Svenskar i Seoul

När vi var i Sydkorea första gången för att hämta storebror så hade AC en svensk kontaktperson på plats som hjälpte till som översättare i domstolen och som följde med på första träffarna med barnen. Det var en tjej som heter Ida Grändås-Rhee som har bott i Seoul i flera år med sin koreanska man. Hon kunde prata flytande koreanska (sjukt imponerande!) och arbetade där som kompositör, scenkonstnär, modell och skribent. Att hjälpa oss adoptivfamiljer var alltså bara ett extrajobb för henne. 

Vi var fyra familjer som kom samtidigt och skulle träffa våra barn för första gången samtidigt så Ida kunde bara följa med en av familjerna och det blev vi. Det var vi väldigt tacksamma för! Det var skönt att ha en person med sig som pratade ens eget språk som man kunde fråga saker och som kunde hjälpa till med översättningen. Och som en bonus berättade hon en massa intressanta saker om Seoul, Korea, människorna och kulturen. Vi delade ju bil fram och tillbaka till fosterfamiljen som tog ca 1 timme i vardera riktning så vi hade en del tid på oss att prata :)


När det blev dags för domstolsdagen så mötte Ida upp oss familjer på SWS kontor och åkte med oss till domstolen. Hon berättade precis vad som skulle hända och hur allt gick till. När det väl var ens tur att kliva in i rättssalen, nervös som man var, så kändes det lugnande att det var Ida som översatt frågorna till oss på svenska så att vi förstod och översatta våra svar tillbaka till domaren.

 Alla familjerna uppklädda på väg till domstolen.

Härom veckan googlade jag på ”bokaffärer i Seoul” och hittade då det här inlägget på den här bloggen, Saras Seoul, och när jag läste inlägget och att det nämns en svenska i Seoul som heter Ida som pratar Koreanska så tänkte jag direkt på att det måste vara "den Ida". Och längre ner på sidan i högermenyn fanns det länkar till några andra bloggar, bla en där det står "Idas blogg", nyfiken som man är klickade jag på den och visst var det "den" Ida! Det är ett par år sen båda bloggarna uppdaterades men jag lämnade iaf en kommentar för att tacka Ida, kanske läser de det :)

Jag googlade vidare och hittade några fler bloggar av svenskar i Korea och hittade även artiklar (artikel 1 och artikel 2) om Ida och hennes arbete, bla en musikvideo.

Om ni blev nyfikna och vill läsa lite mer om livet i Seoul och Korea så kommer här en länklista inklusive Saras och Idas bloggar:

IDA|seoul
Saras Seoul

Blondinmamma goes Korea
Jorden runt med Jonjons & Gräll

Presenter till fosterfamiljen och barnet

Det är brukligt att ta med sig presenter både till fosterfamiljen och barnet när man träffar dem. Men det kan vara lite klurigt vad man ska köpa, man känner ju inte dem. Förra gången fick vi en hel del bra tips i Sydkorea-gruppen på Facebook. Då köpte vi ett halsband med en berlock av en ängel samt en ask med små parfymer till fostermamman. Till vår son köpte vi ett gosedjur, ett lejon som han fortfarande har med sig nästan jämt och överallt.

Den här gången har jag också beställt ett halsband till fostermamman, fast en lite annan modell. Jag hittade det här som jag tyckte var fint från Namnhalsband med bla en änglavinge.

Sen har jag även gjort en liten "Love makes a family"-tavla till fosterfamiljen med koreansk text. Överst står det "Love makes a family", som vanligt, men under kartan står dotterns namn och där under "Familjen Armano-Boll". Jag hoppas att det blev rätt med översättningen :O Tavlan tänkte jag kan bli ett fint minne för dem att minnas vår dotter och var hon hamnade ute i stora vida världen.

Till vår dotter har vi köpt samma typ av gosedjur som vi gjorde till sonen, fast ett annat typ av djur. Sonen har ett lejon och dottern får en zebra. Den ska hon få första gången vi träffas. Då tänkte vi även ta med oss såpbubblor som vi också gjorde när vi träffade sonen för första gången. Det var en riktig "ice breaker" som var väldigt uppskattat.

Ett litet extra tack!

Jag måste bara dela med mig av och ge lite extra utrymme åt en så fin sak.

Strax före jul fick jag ett väldigt oväntat, överraskande och glädjande mejl i min inbox. Det var från en tjej från ett företag som undrade om de kunde donera pengar till vår adoptionsresa. Hon berättade att de hade samlat ihop pengar som de hade tänkt köpa julklappar till sina chefer för. Men att de hellre ville donera dem till oss. Vad säger man?! Wow, tack! Så himla fin tanke och gest! Både av de anställda och cheferna som avstod sina julklappar. Vilket människor, vilket företag!

26 pusselbitar blev det i vårt adoptionspussel och ett fantastiskt fint minne.

Än en gång ett stort innerligt, varmt tack till Marie, cheferna Stefan Ekdahl och Göran Andersson och alla andra anställda på Bobcat Sverige.
Marie skrev också att de har en arbetskamrat som går igenom samma som oss. Vi skickar en extra tanke till dem och håller tummarna för att de får sitt längtansbarn snart!

Adoptionspusslet

Från hela vårt hjärta ett stort TACK till alla som har bidraget med en eller flera bitar till vårt adoptionspussel! Varje enskilt bidrag betyder jättemycket för oss!

Nu har jag även skrivit in alla namnen på pusselbitarna och jag blir rörd och varm i hela kroppen när jag tänker på alla fina människor som är med och delar vår resa. Ett minne för livet som vi nu har dokumenterat och kommer att finnas inramat i vårt hem.

Så här såg det ut innan jul. Cirka en tredjedel av pusslet var fyllt med namn.

Nu ser det ut så här. Cirka två tredjedelar av pusslet är fyllt med namn. Bara en tredjedel kvar sen är vårt adoptionspussel komplett!
Om du vill vara med och bidra gör du så här:
För att "köpa" en, eller flera, pusselbitar, överför 75 kr/pusselbit till Swish på mitt nummer 0708346784.  Det går också bra att betala via Payson, klicka då på "Donera"-knappen till höger här på sidan och följ instruktionerna.
Glöm inte att skriva ditt för- och efternamn samt adoptionspussel i meddelandefältet!
Läs mer om vårt adoptionspussel här.

Se och göra i Seoul och Sydkorea

 Måns testar street food i Myongdong.

Seoul är en gigantisk stad med 25 miljoner invånare (10,5 miljoner invånare i staden och 25 miljoner invånare i hela storstadsregionen) och därmed en av världens folkrikaste städer. Det finns oändligt mycket att se och gör. Det finns allt från gamla vackra tempel till hypermoderna shoppingcenter. Man tar sig enkelt och väldigt billigt överallt med tunnelbanan och även med taxi om man vill det. Genom staden flyter den stora floden, söder om floden ligger bla affärsområdet Gangnam, där ligger även organisationen SWS kontor dit man åker för att träffa barnen, skriva på papper osv, norr om floden ligger de centrala delarna av staden, den mesta shoppingen och sevärdheterna. Förra gången bodde vi i Gangnam vilket gjorde att det tog oss upp till en timme med tunnelbanan varje gång vi skulle göra en utflykt på andra sidan stan. Nu kommer vi att bo norr om floden och därmed ha närmre till allt vi vill se och göra. De gånger vi ska till SWS tar vi taxi så går det fortare.

Om man räknar bort resdagarna så kommer vi att ha 8 dagar i Sydkorea på vår första resa. Till en början när vi bokade resa och boende så kändes det lagom och som att vi skulle hinna med allt vi ville göra. Men nu när vi har börjat spåna på saker vi vill hinna med så känns det faktiskt lite kort. En dag ska vi vara i domstolen, förhoppningsvis kommer vi att hinna träffa lillasyster två gånger och förhoppningsvis får vi träffa storebrors fosterfamilj en dag. Så då har vi bara fyra hela dagar kvar :O Visserligen är domstolen och träffa lillasyster och fosterfamiljen aktiviteter som tar hela dagen, snarare bara ett par timmar. Men det är inte säkert att man orkar med så mycket mer aktiviteter de dagarna, iaf inga större ansträngande utflykter. Vi måste ju ta hänsyn till vår 3,5-åring som inte orkar fara och flänga hit och dit hela dagarna.

Vi tänkte att vi gör en lista över saker som vi vill se och göra så får vi helt enkelt se hur mycket vi hinner med :)

Här är några saker vi hittills har kommit på att vi skulle vilja hinna med:

- Besöka Namsan Park och ta kabinbanan upp på berget och besöka N Seoul Tower LÄNK LÄNK
- Besöka stora Gyongbukgung palatset i Gwangwahmun LÄNK
- En dag på inomhus-äventyrslandet Lotte World LÄNK LÄNK
- En 1-dags tur med snabbtåget till staden Daegu LÄNK LÄNK
- Shopping på utomhusmarknaden i Namdaemun LÄNK
- Shoppa leksaker på leksaksgatan i Dongdaemun LÄNK
- Köpa Koreanska barnböcker på Kyobo bookstore LÄNK
- Ta en fika på ett kattcafé och gosa med katterna LÄNK
- Prova mer street food LÄNK
- Köpa en tavla målad med dotterns namn på hangul LÄNK
- Besöka Children's Grand Park Seoul och Seoul Children's Museum LÄNK LÄNK
- Stros, picknick och lek vid fint väder i Seoul Forest LÄNK
- Vid dåligt väder lek på leklandet Dibo Village LÄNK

Här är några fler länkar med tips på vad man bör se och göra i Seoul:
Things to do on your first visit in Seoul
20 Things to do with kids in Seoul

Här är vi och shoppar på leksaksgatan i Dongdaemun.

Snart tvåbarnsmamma

 Snart är vår lilleman inte längre lilleman utan storebror!

Tack för alla fina namntips som ni har skrivit! De ska läggas till i vår lista och sen får vi ta tag i det här, kan vi inte komma fram till ett namn nu som vi gillar så får vi åtminstone få ner listan till max 3-4 namn som vi sedan får "testa" och se vilka vi tycker passar när vi träffar vår dotter.

Det har inte riktigt sjunkit in att jag snart ska bli tvåbarnsmamma och vad det faktiskt innebär. Att vi ska bli en tvåbarnsfamilj, fyra personer i stället för tre, två vuxna och två barn. Oj, oj, oj!

Jag har inte förträngt det utan bara glömt bort det mitt i allt, vardagen och allt annats om ska ordnas inför vår resa. Visst har jag tänkt på många praktiska saker kring att vi ska bli en till i familjen, ett till barn. Men det finns mycket som jag inte har hunnit fundera på, framförallt så finns det mycket att tänka på när det gäller syskonrelationen mellan adopterade barn. En del har jag hört och läst av andra som har adopterat syskon och att det är en större utmaning än när man föder barn. Det yngre syskonet som kommer in i familjen är redan ett stort barn som tar en helt annan plats och utrymme och är en mycket större konkurrent än vad ett spädbarn är som sakta växer upp och så smått börjar ta plats. Här kastas hela familjen rakt in i hetluften på ett helt annat sätt vilket ställer helt andra krav och innebär andra utmaningar. Men framförallt så är det en individ som ska knyta an till oss och som vi ska knyta an till, som kräver massor av extra tid och närhet. En individ som har en historik och bakgrund av separationer och allt annat vad det innebär. Ett spädbarn ska självklart också knyta an till sina föräldrar men historiken av separationer finns inte. Det blir lite svamligt, har alltid lika svårt när jag försöker förklara de här skillnaderna, men ni förstår förhoppningsvis hur jag menar :)

Jag tror nästan att sonen är den som har förstått bäst av oss att det ska komma en ny person till vår familj. Han pratar ofta om lillasyster, på sitt lilla vis. Hon är liksom redan en del av familjen när man hör honom prata om henne. Vi har informerat dagis om vårt resebesked och de har pratat med barnen om att Viggo ska få en lillasyster. Jag tycker att det ska bli jättespännande och se hur han reagerar på mötet med lillasyster och sen när vi väl får henne. Jag föreställer mig att han kommer att vara väldigt omtänksam och kärleksfull mot henne, men det är kanske bara jag som försöker måla upp en perfekt värld ;) Naturligtvis kommer det att bli konflikter speciellt när det kommer till hans leksaker som han inte så gärna delar med sig av utan vidare. Men mest av allt undrar jag om han kommer att bli avundsjuk på att han ska dela sin mamma och pappa med någon annan. Att inte han får all uppmärksamhet, att någon annan sitter i hans mammas knä eller kramar hans pappa.

Om ni har några bra tips att dela med er kring att få syskon genom adoption så får ni gärna dela med er!

Och så var det där med namn...

Oj vad svårt vi har haft den här gången för att komma fram till ett namn till lillasyster! När vi fick vårt barnbesked för sonen så satte vi oss direkt och skrev listor på namn vi gillade och kom sedan gemensamt fram till ett som vi tyckte passade honom, redan inom ett par dagar. Och sen dagen så kändes det helt rätt för honom, även när vi sedan träffade honom så kände vi att vi hade gjort rätt val. Men med lillasyster har det inte varit lika enkelt även om vi alltid har sagt att det finns så många fler fina flicknamn som vi gillar men det är kanske det som gör att det är så svårt att välja :O

Så om ni har några tips på flicknamn som ni gillar så vore det kul att få dem. Så får vi lägga till dem på vår lista och försöka komma fram till ett namn. Vi måste ju ha bestämt oss till när vi hämtar henne.

I helgen ska vi börja beta av vår lista på saker som måste fixas, allt från att göra klart lillasysters rum till att kolla bilbarnstolar och syskonvagn. Och så ska vi passa på att att åka lite pulka och åka skridsko nu när vi äntligen har lite snö och kallt här nere i södra Skåne :)