Som jag nog har skrivit tidigare så vågade vi i stort sätt inte köpa nånting alls när vi väntade på storebror Viggo. Jag tyckte att det var så surrealistiskt, overkligt och var så rädd att något skulle gå fel, att vi inte skulle få honom. Ett par klädesplagg var nog allt vi hade köpt när telefonen ringde och vi fick vårt resebesked. Då hade vi bara 10 dagar på oss innan vi skulle infinna oss i domstolen i Seoul. Att hinna köpa och planera allt inför att man ska få sitt första barn och dessutom resa och vara borta i nästan en månad är inget jag rekommenderar. Det blev väldigt stressigt och fortsatte att var stressigt när vi kom hem.
Den här gången har jag ett helt annat lugn och vågar tro på att det ska gå hela vägen. Och jag tänker helt tvärt om. Nu vill jag hellre stressa lite nu och fixa allt så snart som möjligt och i stället vara klar med det mesta i god tid.
En av de första sakerna jag har köpt till lillasyster är en Dinglis snutte, en zebra. Vi köpte en likadan fast ett lejon till Viggo och gav det till honom första gången vi träffade honom i Korea och det blev hans trygghet som vi hoppades på att det skulle bli. Han har alltid Leo när han är trött, ska sova eller är ledsen. Vi hoppas att zebran ska bli detsamma för lillasyster. Vi har köpt två, gjorde även så med lejonet till Viggo. Dels for att ha en reserv om den skulle tappas bort men också för att kunna ha en på dagis och en hemma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar