torsdag 28 januari 2016

Ett litet extra tack!

Jag måste bara dela med mig av och ge lite extra utrymme åt en så fin sak.

Strax före jul fick jag ett väldigt oväntat, överraskande och glädjande mejl i min inbox. Det var från en tjej från ett företag som undrade om de kunde donera pengar till vår adoptionsresa. Hon berättade att de hade samlat ihop pengar som de hade tänkt köpa julklappar till sina chefer för. Men att de hellre ville donera dem till oss. Vad säger man?! Wow, tack! Så himla fin tanke och gest! Både av de anställda och cheferna som avstod sina julklappar. Vilket människor, vilket företag!

26 pusselbitar blev det i vårt adoptionspussel och ett fantastiskt fint minne.

Än en gång ett stort innerligt, varmt tack till Marie, cheferna Stefan Ekdahl och Göran Andersson och alla andra anställda på Bobcat Sverige.
Marie skrev också att de har en arbetskamrat som går igenom samma som oss. Vi skickar en extra tanke till dem och håller tummarna för att de får sitt längtansbarn snart!



onsdag 27 januari 2016

Adoptionspusslet

Från hela vårt hjärta ett stort TACK till alla som har bidraget med en eller flera bitar till vårt adoptionspussel! Varje enskilt bidrag betyder jättemycket för oss!

Nu har jag även skrivit in alla namnen på pusselbitarna och jag blir rörd och varm i hela kroppen när jag tänker på alla fina människor som är med och delar vår resa. Ett minne för livet som vi nu har dokumenterat och kommer att finnas inramat i vårt hem.

Så här såg det ut innan jul. Cirka en tredjedel av pusslet var fyllt med namn.


Nu ser det ut så här. Cirka två tredjedelar av pusslet är fyllt med namn. Bara en tredjedel kvar sen är vårt adoptionspussel komplett!
Om du vill vara med och bidra gör du så här:
För att "köpa" en, eller flera, pusselbitar, överför 75 kr/pusselbit till Swish på mitt nummer 0708346784.  Det går också bra att betala via Payson, klicka då på "Donera"-knappen till höger här på sidan och följ instruktionerna.
Glöm inte att skriva ditt för- och efternamn samt adoptionspussel i meddelandefältet!
Läs mer om vårt adoptionspussel här.


torsdag 21 januari 2016

Se och göra i Seoul och Sydkorea

 Måns testar street food i Myongdong.

Seoul är en gigantisk stad med 25 miljoner invånare (10,5 miljoner invånare i staden och 25 miljoner invånare i hela storstadsregionen) och därmed en av världens folkrikaste städer. Det finns oändligt mycket att se och gör. Det finns allt från gamla vackra tempel till hypermoderna shoppingcenter. Man tar sig enkelt och väldigt billigt överallt med tunnelbanan och även med taxi om man vill det. Genom staden flyter den stora floden, söder om floden ligger bla affärsområdet Gangnam, där ligger även organisationen SWS kontor dit man åker för att träffa barnen, skriva på papper osv, norr om floden ligger de centrala delarna av staden, den mesta shoppingen och sevärdheterna. Förra gången bodde vi i Gangnam vilket gjorde att det tog oss upp till en timme med tunnelbanan varje gång vi skulle göra en utflykt på andra sidan stan. Nu kommer vi att bo norr om floden och därmed ha närmre till allt vi vill se och göra. De gånger vi ska till SWS tar vi taxi så går det fortare.

Om man räknar bort resdagarna så kommer vi att ha 8 dagar i Sydkorea på vår första resa. Till en början när vi bokade resa och boende så kändes det lagom och som att vi skulle hinna med allt vi ville göra. Men nu när vi har börjat spåna på saker vi vill hinna med så känns det faktiskt lite kort. En dag ska vi vara i domstolen, förhoppningsvis kommer vi att hinna träffa lillasyster två gånger och förhoppningsvis får vi träffa storebrors fosterfamilj en dag. Så då har vi bara fyra hela dagar kvar :O Visserligen är domstolen och träffa lillasyster och fosterfamiljen aktiviteter som tar hela dagen, snarare bara ett par timmar. Men det är inte säkert att man orkar med så mycket mer aktiviteter de dagarna, iaf inga större ansträngande utflykter. Vi måste ju ta hänsyn till vår 3,5-åring som inte orkar fara och flänga hit och dit hela dagarna.

Vi tänkte att vi gör en lista över saker som vi vill se och göra så får vi helt enkelt se hur mycket vi hinner med :)

Här är några saker vi hittills har kommit på att vi skulle vilja hinna med:

- Besöka Namsan Park och ta kabinbanan upp på berget och besöka N Seoul Tower LÄNK LÄNK
- Besöka stora Gyongbukgung palatset i Gwangwahmun LÄNK
- En dag på inomhus-äventyrslandet Lotte World LÄNK LÄNK
- En 1-dags tur med snabbtåget till staden Daegu LÄNK LÄNK
- Shopping på utomhusmarknaden i Namdaemun LÄNK
- Shoppa leksaker på leksaksgatan i Dongdaemun LÄNK
- Köpa Koreanska barnböcker på Kyobo bookstore LÄNK
- Ta en fika på ett kattcafé och gosa med katterna LÄNK
- Prova mer street food LÄNK
- Köpa en tavla målad med dotterns namn på hangul LÄNK
- Besöka Children's Grand Park Seoul och Seoul Children's Museum LÄNK LÄNK
- Stros, picknick och lek vid fint väder i Seoul Forest LÄNK
- Vid dåligt väder lek på leklandet Dibo Village LÄNK

Här är några fler länkar med tips på vad man bör se och göra i Seoul:
Things to do on your first visit in Seoul
20 Things to do with kids in Seoul

Här är vi och shoppar på leksaksgatan i Dongdaemun.

onsdag 20 januari 2016

Snart tvåbarnsmamma

 Snart är vår lilleman inte längre lilleman utan storebror!

Tack för alla fina namntips som ni har skrivit! De ska läggas till i vår lista och sen får vi ta tag i det här, kan vi inte komma fram till ett namn nu som vi gillar så får vi åtminstone få ner listan till max 3-4 namn som vi sedan får "testa" och se vilka vi tycker passar när vi träffar vår dotter.

Det har inte riktigt sjunkit in att jag snart ska bli tvåbarnsmamma och vad det faktiskt innebär. Att vi ska bli en tvåbarnsfamilj, fyra personer i stället för tre, två vuxna och två barn. Oj, oj, oj!

Jag har inte förträngt det utan bara glömt bort det mitt i allt, vardagen och allt annats om ska ordnas inför vår resa. Visst har jag tänkt på många praktiska saker kring att vi ska bli en till i familjen, ett till barn. Men det finns mycket som jag inte har hunnit fundera på, framförallt så finns det mycket att tänka på när det gäller syskonrelationen mellan adopterade barn. En del har jag hört och läst av andra som har adopterat syskon och att det är en större utmaning än när man föder barn. Det yngre syskonet som kommer in i familjen är redan ett stort barn som tar en helt annan plats och utrymme och är en mycket större konkurrent än vad ett spädbarn är som sakta växer upp och så smått börjar ta plats. Här kastas hela familjen rakt in i hetluften på ett helt annat sätt vilket ställer helt andra krav och innebär andra utmaningar. Men framförallt så är det en individ som ska knyta an till oss och som vi ska knyta an till, som kräver massor av extra tid och närhet. En individ som har en historik och bakgrund av separationer och allt annat vad det innebär. Ett spädbarn ska självklart också knyta an till sina föräldrar men historiken av separationer finns inte. Det blir lite svamligt, har alltid lika svårt när jag försöker förklara de här skillnaderna, men ni förstår förhoppningsvis hur jag menar :)



Jag tror nästan att sonen är den som har förstått bäst av oss att det ska komma en ny person till vår familj. Han pratar ofta om lillasyster, på sitt lilla vis. Hon är liksom redan en del av familjen när man hör honom prata om henne. Vi har informerat dagis om vårt resebesked och de har pratat med barnen om att Viggo ska få en lillasyster. Jag tycker att det ska bli jättespännande och se hur han reagerar på mötet med lillasyster och sen när vi väl får henne. Jag föreställer mig att han kommer att vara väldigt omtänksam och kärleksfull mot henne, men det är kanske bara jag som försöker måla upp en perfekt värld ;) Naturligtvis kommer det att bli konflikter speciellt när det kommer till hans leksaker som han inte så gärna delar med sig av utan vidare. Men mest av allt undrar jag om han kommer att bli avundsjuk på att han ska dela sin mamma och pappa med någon annan. Att inte han får all uppmärksamhet, att någon annan sitter i hans mammas knä eller kramar hans pappa.

Om ni har några bra tips att dela med er kring att få syskon genom adoption så får ni gärna dela med er!

fredag 15 januari 2016

Och så var det där med namn...

Oj vad svårt vi har haft den här gången för att komma fram till ett namn till lillasyster! När vi fick vårt barnbesked för sonen så satte vi oss direkt och skrev listor på namn vi gillade och kom sedan gemensamt fram till ett som vi tyckte passade honom, redan inom ett par dagar. Och sen dagen så kändes det helt rätt för honom, även när vi sedan träffade honom så kände vi att vi hade gjort rätt val. Men med lillasyster har det inte varit lika enkelt även om vi alltid har sagt att det finns så många fler fina flicknamn som vi gillar men det är kanske det som gör att det är så svårt att välja :O

Så om ni har några tips på flicknamn som ni gillar så vore det kul att få dem. Så får vi lägga till dem på vår lista och försöka komma fram till ett namn. Vi måste ju ha bestämt oss till när vi hämtar henne.

I helgen ska vi börja beta av vår lista på saker som måste fixas, allt från att göra klart lillasysters rum till att kolla bilbarnstolar och syskonvagn. Och så ska vi passa på att att åka lite pulka och åka skridsko nu när vi äntligen har lite snö och kallt här nere i södra Skåne :)

Resa och boende bokat i Seoul

Seoul är en jättestor stad och det finns många val att göra när det kommer till resa och boende. Många beslut att fatta och svårt att veta vad som egentligen blir bäst. Men igår bestämde vi oss till slut för både reserutt och boende. Vi kommer att åka redan den 3 mars, hade först tänkt åka den 5 mars men det blev flera tusen kronor dyrare. Hemresan blir den 13 mars, en söndag, på fredagen den 11 mars ska vi vara i domstolen. Totalt blir resan på 10 dagar men vi landar inte förrän vid lunch den 4 mars så den dagen går ju bort liksom hemrese-dagen.

Vi prioriterade att komma fram senare på dagen än den allra billigaste resan den här gången. Man är helt slut efter resan och jetlaggad så man orkar inte ha en hel dag att slå ihjäl innan man får gå och lägga sig. Dessutom har man inget hotellrum förrän på eftermiddagen. Förra gången fick vi hänga på ett köpecentrum i flera timmar innan vi kunde checka in. Man varken orkar eller är sugen på någon sightseeing efter en resa på 14 timmar. Förra gången flög vi med Finn Air med mellanlandning i Finland, den här gången blev det Lufthansa med mellanlandning i Tyskland.


När det gäller boende så ville vi den här gången bo norr om floden i stället för söder om som vi gjorde förra gången. Norr om floden finns de flesta "turistattraktioner" och sådant man vill se och upptäcka. Det är skönt att ha nära till det den här gången kände vi. Visserligen är det både billigt och smidigt att åka både tunnelbana och taxi, men eftersom staden är så enormt stor så tar det lång tid att åka och gå och det tar mycket på krafterna. Vi valde också att bo i en större lägenhet än hotellrum för att ha möjlighet att laga egen mat och frukost om vi känner för det samt att vi tror att vi kommer att hänga på vårt rum typ halva dagarna för att sonen inte kommer att orka vara ute och flänga hela dagarna. Då är det skönt med lite space där han kan leka och roa sig. Valet föll på Somerset Palace Seoul som också har ett litet lekrum.

Dagarna vi är där hoppas vi få träffa lillasyster två gånger och vi har även bestämt oss för att att vi ska passa på att träffa sonens fosterfamilj, om de vill och kan förstås. Sen ska vi turista och visa sonen hans födelsestad Seoul :)


torsdag 14 januari 2016

Barntavlan "Världen" nu i fler nya färger!

Nu finns barnpostern/tavlan "Världen" i nya färger! De går som vanligt att få både med och utan "resan". Man kan också välja om man vill ha med eller utan djur. Här kan du se fler varianter, bla med djuren. Där hittar du även priser och hur du beställer.





onsdag 13 januari 2016

Det efterlängtade beskedet!

Igår var både den sämsta och bästa dagen. Min moster dog sorgligt nog strax före jul och igår var det hennes begravning, så otroligt sorgligt och jobbigt, jag grät floder. Men det var skönt att sedan samlas med familj och släkt efteråt och fika och prata och alla undrade såklart hur det gick och när vi skulle få åka och hämta vår dotter. Strax före att vi skulle bege oss hemåt vibrerade mitt aktivitetsarmband på handleden och jag såg att jag hade fått ett mejl från vår handläggare på Adoptionscentrum. Jag kände direkt att det måste vara något speciellt eftersom hon hörde av sig så jag tog upp telefonen och öppnade mejlet. Och det var som jag hoppades på, det stod att de hade glädjande besked om att vi har fått vår domstolstid, den 11 mars ska vi vara där :D Jag visade min man mejlet och vi försökte smälta informationen. Men vi kände att det inte riktigt var rätt läge att ställa oss upp och berätta för alla om vår glädjande nyhet, det var min mosters dag igår och inte vår. Så vi ringde våra familjer senare på kvällen i stället och berättade de glädjande nyheterna.

Det var verkligen en surrealistisk dag igår, mitt i all sorg så fick vi det bästa beskedet man kan få om man väntar barn genom adoption.

Snart sitter vi här igen och väntar på att få träffa domaren som ska avgöra om vi är lämpliga som föräldrar till vår flicka.

Och snart ska vi få ha det där magiska första mötet med vår dotter som vi hade med sonen för drygt två år sedan. Längtar!
 

måndag 4 januari 2016

Nytt år nya besked!



Man svarar alltid alla efter barnbeskedet att man inte får höra något förrän de ringer om resebeskedet. Men det stämmer inte alltid. Som jag skrev i ett tidigare inlägg så fick vi för ett tag sen ett mejl med några bilder och info om att lillasyster hade fått vår pekbok och film. För några dagar sedan fick vi en ny och glad överraskning, ett mejl från AC om att vårt ärende hade lämnats vidare till domstol den 11 december!

Utifrån det AC skrev på sin hemsida nyligen (se tidigare inlägg) så blev vi lite osäkra på hur lång tid vi nu egentligen kan förväntas vänta tills vi har vår domstolstid så vi ringde dem för att dubbelkolla. Då sa de att det kan ta upp till 2 månader tills att vi får vår veta när vi har en domstolstid, alltså samtalet om resebesked om när själva domstolstiden är och då vi ska infinna oss i landet. Det är ett antal veckor fram i tiden efter det samtalet, ca fyra veckor eller längre, som vi sedan ska vara i domstolen. Nu börjar det verkligen närma sig! Det börjar kännas både pirrigt, nervöst och overkligt, kommer det verkligen att hända, ska vi åka till Seoul igen, ska vi få en dotter, en lillasyster?!

Mycket är redan fixat men det finns fortfarande en hel del som behöver ordnas inför att vi ska bli en tvåbarnsfamilj. Saker som behöver vara på plats när vi kommer hem. Och när vi väl får det efterlängtade samtalet med resebeskedet så är det fullt upp med planering inför resan så då hinner man inte med så mycket annat. Så det är lika bra att börja beta av listan med saker som är kvar att fixa. Den här gången vill jag vara så förbered jag kan och kunna ta saker med lite mer ro och lugn.