torsdag 4 februari 2016

Presenter till fosterfamiljen och barnet

Det är brukligt att ta med sig presenter både till fosterfamiljen och barnet när man träffar dem. Men det kan vara lite klurigt vad man ska köpa, man känner ju inte dem. Förra gången fick vi en hel del bra tips i Sydkorea-gruppen på Facebook. Då köpte vi ett halsband med en berlock av en ängel samt en ask med små parfymer till fostermamman. Till vår son köpte vi ett gosedjur, ett lejon som han fortfarande har med sig nästan jämt och överallt.

Den här gången har jag också beställt ett halsband till fostermamman, fast en lite annan modell. Jag hittade det här som jag tyckte var fint från Namnhalsband med bla en änglavinge.


Sen har jag även gjort en liten "Love makes a family"-tavla till fosterfamiljen med koreansk text. Överst står det "Love makes a family", som vanligt, men under kartan står dotterns namn och där under "Familjen Armano-Boll". Jag hoppas att det blev rätt med översättningen :O Tavlan tänkte jag kan bli ett fint minne för dem att minnas vår dotter och var hon hamnade ute i stora vida världen.




Till vår dotter har vi köpt samma typ av gosedjur som vi gjorde till sonen, fast ett annat typ av djur. Sonen har ett lejon och dottern får en zebra. Den ska hon få första gången vi träffas. Då tänkte vi även ta med oss såpbubblor som vi också gjorde när vi träffade sonen för första gången. Det var en riktig "ice breaker" som var väldigt uppskattat.



6 kommentarer:

  1. Vilka fina gåvor (inte minst tavlan!) och sååå roligt med såpbubblor. Jag blir så rörd av att läsa ditt inlägg. Lite egotripp, hehe, för att jag svämmar över av känslor att jag och min man snart(?!) är där :) Vårt barnbesked känns ju såååå långt borta, men ändå överväldigande nära för att det är NÄSTA STEG. Oj, det är svårt att ta in ibland.

    Allt gott!

    SvaraRadera
  2. Åh, såpbubblor. Det är alltid en succé! Vi har också tinat upp en ganska rädd liten typ med just såpbubblor. Vad roligt att ni snart är där!

    SvaraRadera
  3. Så himla bra med tips. Vad fint att ge ett halsband och tavlan är jätte fin. Vi har precis betalat in vår första räkning och väntar på vidare instruktioner för vår adoption, så man har så många tankar och frågor om hur man ska förbereda allt.
    Vad hade ni med för mat till Viggo, tänker på under flyget och när ni var i Sydkorea? //Sara

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag minns ju själv hur det var, vi hade tusen och åter tusen frågor om ALLT. Så jag delar gladeligen med mig av våra erfarenheter :) Och bara fråga om det är något jag missar att ta upp!

      Vi tog inte med oss någon mat hemifrån Sverige utan köpte mat i Korea åt Viggo. Det var ju bara ett par dagar vi hade honom där innan vi åkte hem så vi försökte få ihopa dagens måltider i vårt lilla pentry så gott det gick. Första dagen åt han ganska bra men sen fick vi mest i honom välling. Vi fick inte i oss så mycket mat själva heller tyvärr. Men man klarar sig när det bara är ett par dagar. Men Viggo var van vid att få välling flera gånger per dag, trots att han nästan var 1,5 år så han klarade sig också bra på det. Samma sak på flyget, vad jag minns åt han nog bara välling där. Vi åt lunch på flygplatsen innan vi skulle resa iväg men han åt inget där. Det fanns barnmatsburkar att köpa i mataffärerna i Seoul precis som det gör här hemma så vi köpte några sånna som vi testade att ge honom.
      Av SWS (adoptionsorganisationen i Korea) fick vi en stor burk med välling med oss. Den använde vi när vi var där, när vi kom hem började vi direkt att blanda upp den med vår fullkornsvälling och ganska snabbt gick vi sen helt över till den. Vällingen i Korea är inte som vår, den innehåller väldigt mycket socker :(

      Stort lycka till på er resa!

      Radera
    2. Vad bra att ni fick med er välling från dem, man vill ju inte ändra för mycket, för snabbt med maten så att barnet blir dålig i magen.

      Det ska bli spännande och se hur ni trivs med boendet ni bokat i Seoul. Det är ju en djungel med hotell.
      Tack för svaret! Jag kommer säkert med fler frågor.

      Radera
  4. Fint! Tänk så lite man vet om adoption innan man själv är med om det...

    SvaraRadera